Damer
| # | Lag | Senaste | Ma | V | O | F | +/- | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. |  |
3 | 3 | 0 | 0 | 35 | 6 | |
| 2. |  |
3 | 2 | 0 | 1 | 36 | 4 | |
| 3. |  |
3 | 1 | 0 | 2 | -30 | 2 | |
| 4. |  |
3 | 0 | 0 | 3 | -41 | 0 |
| # | Lag | Senaste | Ma | V | O | F | +/- | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. |  |
3 | 3 | 0 | 0 | 48 | 6 | |
| 2. |  |
3 | 2 | 0 | 1 | 6 | 4 | |
| 3. |  |
3 | 1 | 0 | 2 | -19 | 2 | |
| 4. |  |
3 | 0 | 0 | 3 | -35 | 0 |
Historien om damernas handbolls-VM
Damernas handbolls-VM arrangeras av Internationella Handbollsförbundet (IHF) och är en av de största händelserna inom internationell handboll. Det första världsmästerskapet för damer hölls 1957 i Jugoslavien och vanns av Tjeckoslovakien.
VM i damernas handboll har växt i både deltagande länder, popularitet och status. Under de första turneringarna deltog ett begränsat antal lag, ofta från Europa, men idag deltar landslag från hela världen. Turneringen spelas vartannat år och har blivit en viktig del av den internationella handbollskalendern, inte minst för att den riktar globalt intresse mot sporten och inkluderar nationer från flera kontinenter.
De tidiga mästerskapen dominerades av Östeuropa, särskilt Sovjetunionen, som blev ett kraftfullt lag att räkna med. På senare år har lag från andra kontinenter börjat ta större plats, och antalet nationer som deltar i kvalificeringen har vuxit avsevärt. Detta har lett till en större spridning av handbollens popularitet globalt och ett större antal konkurrenskraftiga lag.
Historiskt sett har länder som Norge, Danmark, Ryssland, Sovjetunionen, Frankrike och Östtyskland varit några av de starkaste handbollsnationerna på damsidan. Genom åren har många minnesvärda matcher och spelmoment präglat mästerskapet, vilket bidragit till sportens växande popularitet världen över.
Om kvalet till damernas handbolls-VM
Kvalet till damernas handbolls-VM varierar beroende på vilken region ett land tillhör. I regel måste landslag genomgå kvalificeringsprocesser som utformats av de olika kontinentalorganisationerna. Dessa inkluderar Europeiska Handbollsförbundet (EHF), Asiatiska Handbollsförbundet (AHF), Afrikanska Handbollsförbundet (CAHB) samt Syd- och Centralamerikanska Handbollsförbundet (SCAHC). Varje organisation arrangerar egna kontinentala mästerskap, och resultaten där avgör vilka lag som kvalificerar sig till VM.
För Europa, där många av världens starkaste handbollsnationer återfinns, är konkurrensen särskilt hög. Europeiska mästerskapet (EM) fungerar som en viktig kvalturnering, men flera andra metoder, såsom kvalturneringar eller playoff-matcher, kan också användas för att säkerställa fler lag.
Världsmästerskapet inkluderar en mix av de bästa lagen från varje kontinent samt ytterligare världsmästare beroende på hur platserna allokeras. Automatiskt kvalificeras det regerande mästarlaget samt värdlandet för turneringen, medan övriga platser fylls genom kvalspel. Kvalet ger alla nationer möjligheten att nå den globala scenen, men konkurrensen från de europeiska länderna är ofta särskilt hård.
Spelschemat
Spelschemat för damernas handbolls-VM sträcker sig vanligtvis över några veckor. Turneringen arrangeras under november och/eller december vartannat år och består av en inledande gruppspelsfas följt av utslagsmatcher.
Det exakta spelschemat bestäms beroende på antalet deltagande lag. Matcher spelas dagligen ända fram till slutspelet. Detta ger VM en intensiv karaktär där flera matcher hålls samtidigt i olika arenor.
Höjdpunkter under gruppspelet
Under gruppspelet spelar varje lag mot övriga lag i sin tilldelade grupp. Dagarna mellan matcherna är vanligtvis få för att hålla ett högt tempo. Spelschemat påverkas även av medier och TV-sändningar, vilket gör att de mest attraktiva matcherna ofta spelas under prime time. Några matcher kan schemaläggas för att undvika krockar med stora internationella högtider eller andra sportevenemang.
Upplägg och format
Damernas handbolls-VM består av en inledande gruppspelsfas och en avslutande utslagsfas. Formatet har justerats genom åren för att anpassas till antalet deltagande lag.
Gruppspelsfasen
Under gruppspelet delas lagen in i flera grupper och spelar mot varandra i en enkelserie för att samla poäng. Antalet lag per grupp varierar beroende på deltagarantalet, men brukar vanligtvis vara fyra lag. De tre bäst placerade lagen i varje grupp går vidare till mellanrundan. Fyrorna går vidare och får spela President’s Cup där de gör upp om platserna 25, 27, 29 och 31.
Mellanrundan
I mellanrundan delas lagen som gick vidare från gruppspelet upp i fyra grupper med sex lag i varje grupp. Lagen tar med sig poängen från gruppspelet som de tjänat i matcher de spelat mot andra lag som gått vidare till mellanrundan. I mellanrundan möter lagen de lag som de inte spelat mot tidigare i gruppspelet och fortsätter samla poäng. De två lag i varje grupp som slutar på högst poäng går vidare till kvartsfinaler.
Slutspelet
I slutspelet, som är ett utslagsformat, går lag vidare tills en vinnare koras. Fasen börjar med kvartsfinaler där åtta lag deltar. Vinnarna i varje kvartsfinal går vidare till semifinal och förlorarna slås ut och får spela om plats 5-8.
I semin deltar fyra lag, och vinnarna går vidare till final där världsmästaren kröns. Förlorarna möts i en bronsmatch om tredjeplatsen.
Hur tabellen räknas ut
I gruppspelet baseras lagens placeringar på ett poängsystem. En seger ger två poäng, oavgjort resulterar i ett poäng och förlust ger noll poäng.
Om två eller fler lag hamnar på samma poäng i tabellen efter gruppspelets slut, används olika tiebreakers för att avgöra placeringen:
- Hur poängresultatet sett ut mellan lagen som ligger lika
- Hur målskillnaden ser ut i matcher mellan lagen som ligger lika
- Vilket lag som gjort flest mål i matcherna mellan lagen som ligger lika
Dessa regler är utformade för att säkerställa rättvisa placeringar utan behov av slumpmässiga avgöranden som lottdragning. Systemet premierar de lag med bästa prestationer på planen.
När spelas damernas handbolls-EM?
Damernas handbolls-EM (Europamästerskapet) arrangeras av Europeiska Handbollsförbundet (EHF) vartannat år. Mästerskapet spelas vanligtvis under november och/eller december månad och är en av de viktigaste tävlingarna på den europeiska kontinenten. Det fungerar även ofta som en kvalificeringsmetod till världsmästerskapen.
De mest framgångsrika landslagen
Norge
Norge är ett av de mest framgångsrika damlandslagen i handbollens historia. De har vunnit flera världsmästerskap och Europamästerskap, och deras framgångar har kännetecknats av starkt försvarsspel och välplanerade taktikupplägg. Norges stabila prestationer genom åren har gjort dem till ett av världens ledande landslag på damsidan.
Sovjetunionen/Ryssland
Sovjetunionen var en stark kraft i damernas handboll från 70-talet och fram till 1990. Under denna period vann de tre vm-guld, två vm-silver och ett vm-brons. Efter Sovjetunionens upplösning har Ryssland fortsatt att vara ett topplag på den internationella scenen.
Frankrike
Frankrikes damlandslag har under 2000-talet etablerat sig som en av de starkaste konkurrenterna och har vunnit flera medaljer i stora mästerskap. Med starka insatser på både VM och OS har Frankrike blivit en stormakt inom damhandboll.
Östtyskland
Under 70-talet hade Östtyskland en storhetsperiod och vann tre VM-guld.
Minnesvärda ögonblick
1999: Norges första VM-titel
Norge säkrade sin första VM-titel i december 1999, vilket markerade starten på deras stora framgångar inom damernas handboll under de kommande åren. Finalmatchen var en jämn affär mot Frankrike som avgjordes först efter förlängning.
1995: Sydkorea går till final
Sydkoreas framgång 1995 var historisk eftersom de blev det första icke-europeiska laget att nå VM-finalen. Deras prestation markerade ett stort ögonblick för damhandbollen och visade att sporten hade potential att växa bortom Europa.
2017: Norska målvaktens dominanta prestation
Under VM 2017 imponerade Norges målvakt med flera avgörande räddningar. Målvaktens prestation hyllades av både fans och experter.